En vän med en båt
En vecka i en sommar med för mycket regn. Med för lite att göra med för mycket energi. Då är det fantastiskt att ha en vän som ringer för att snacka skit. Som i nästa andetag erbjuder sin segelbåt till två landkrabbor som varken vet skillnad på babord, styrbord, töm, tafs, för eller akter.
Vi gjorde inte mycket på Frida. Vi la inte ut, vi visste varken hur man gjorde eller var speciellt sugna. Med tanke på regnet som öste så var vi glada över att kunna gå bryggan fram och tutta på engångsgrillen. Där satt vi; två vuxna människor som firade sin första semester tillsammans. Bägge var nog lite ängsliga för att det skulle bli en "Vi hade i alla fall tur med vädret", och gjorde vårt bästa för att uppskatta allt, även det för kalla saltvattnet. Vi fick gå en halv kilometer och sätta oss bakom en landsatt skorv för att göra tvåan, vi borstade tänderna i pet-vatten och vi drack en del rödvin, gjorde klart Aftonbladets alla korsord och pratade om livets vedermödor. Pratade, lyssnade och lärde känna varandra på riktigt. Det är först när man vågar prova tystnaden tillsammans som man vet.
Efter fyra dagars gung, vind och slentrian bokade vi en sista-minuten till Turkiet och åkte hem till duschkabinen.
Men jag är glad för våra dagar i Bohuslän, mitt i den regniga, lynniga svenska sommaren. Det var då jag på riktigt förstod att jag hade hittat någon att vara tyst med. Och framigenom tittade till och med solen fram.
Vi gjorde inte mycket på Frida. Vi la inte ut, vi visste varken hur man gjorde eller var speciellt sugna. Med tanke på regnet som öste så var vi glada över att kunna gå bryggan fram och tutta på engångsgrillen. Där satt vi; två vuxna människor som firade sin första semester tillsammans. Bägge var nog lite ängsliga för att det skulle bli en "Vi hade i alla fall tur med vädret", och gjorde vårt bästa för att uppskatta allt, även det för kalla saltvattnet. Vi fick gå en halv kilometer och sätta oss bakom en landsatt skorv för att göra tvåan, vi borstade tänderna i pet-vatten och vi drack en del rödvin, gjorde klart Aftonbladets alla korsord och pratade om livets vedermödor. Pratade, lyssnade och lärde känna varandra på riktigt. Det är först när man vågar prova tystnaden tillsammans som man vet.
Efter fyra dagars gung, vind och slentrian bokade vi en sista-minuten till Turkiet och åkte hem till duschkabinen.
Men jag är glad för våra dagar i Bohuslän, mitt i den regniga, lynniga svenska sommaren. Det var då jag på riktigt förstod att jag hade hittat någon att vara tyst med. Och framigenom tittade till och med solen fram.
Kommentarer
Trackback
