Det som skulle varit ett bokslut.

Joanna lärde mig att alltid göra bokslut i slutet av varje år och det har jag hållit fasta vid i mina bloggar.

Där lär jag mig saker, får nya insikter och blir kanske också lite klokare. Ser vad som inneburit vad och vilka konsekvenser mitt och andras handlande har fått för livet i stort.

Så det här skulle blivit min bokslutsblogg för i år. Men jag är förkyld och tänker trögt och är också lite stressad över att gäster kommer om en stund och jag sitter snorig och oduschad.

Bokslutsbloggen kommer, men inte idag.

Han vet.

Vi sitter och tittar på kort i mobilen. Skrattar lite, ler ännu mer och minns galna sommarkvällar, mysiga morgnar och udda händelser.

Ett kort kommer upp som jag gillar. Jag sitter på en båt i en hamn som vi inte kan lägga ut ifrån och har löst Aftonbladets alla korsord. Vi sitter och lär känna varandra på en segelbål vid namn Frida. Han knäpper en bild på en finurlig flicka.

Han säger Du får inte ta det på fel sätt, men det här är ett sånt kort som skulle vara fint att ha på din begravning.

Visst är det mycket märkligt sagt nu när man tänker på det, men tja. Han förstår, han ser mig på riktigt. Han ser den tänkande, den lockiga och faktiskt bara mig. Utan allt annat, utan extra allt.

Det här är jag. Och den begravningen, den vill jag faktiskt också vara med på...


Aldrig mer fasta, därmed basta.

Inatt efter fysiska aktiviteter mådde jag illa och fick hjärtklappning. Heppserru, det här gick inte längre! Måste ha föda, måste ha mat i min kropp NU!

Lite köttfärs och grönsaker gjorde livet mycket lättare, fantastiskt! Jag ska aldrig flytta till Somalia.

Idag har det blivit långprommis och så Malins Scottska förkylningssoppa då det river lite i halsen; thaisoppa, sambal, fänkål, lök och pinsamt många vitlöksklyftor - en soppa i min smak! Snacka om att få fart på kistan, det river inte längre i halsen, snarare i de nedre regionerna. Perfekt!

Nu är stora frågan fyrverkerier eller ej i morgon... Ska man sätta eld på ekonomin för att få tutta på på tolvslaget eller ska man våga chansa på att det räcker med lite hångel i ett hörn?

Oh yes.

Snart 32 timmar sedan sist något tuggbart passerade mina läppar.

Jag mår rätt bra med undantag av massiv huvudvärk. Hungrig som ett svin är jag och Bullen ser lite mindre ut - inbillar jag mig... Halsbränna har jag, fy fan för halsbränna. Vidrigt.

Visst är jag dum i huvudet som tror att det ska spela någon roll för min hälsa i det långa loppet - vilket jag inte heller tror, det är väl mest att jag måste få en tankeställare; en kickstart tillbaka till min kost, mitt utseende och min gamla mage. Måste få känna att jag tar konsekvenserna av frosseriet av götta det senaste.

Och sen är jag en enveten jävel. Jag måste kolla hur långt jag kan gå, hur länge jag håller. Målet var att äta lätt frukost på onsdag, men vi får se. Vi får se. Jag tror att jag mår bra av detta. Jag tror att det kan vara precis vad min kropp kan behöva efter den senaste sortens chocken av socker, öl, pizza och hamburgare.

Skramlar knäckebrödpåsen i natt kommer jag förneka allt. ALLT.

Still counting.

Hm, 24 timmar sedan jag sist åt.

Två koppar kaffe, två muggar thé och ett par glas lightsaft har jag druckit dock. Det ska vara bra har jag fått för mig. Kanske inte lightsaften då, men va fan.

Jag börjar känna att tålamodet tryter, att yrseln börjar pocka och att jag faktiskt är vansinnigt hungrig.

Vad är det här för en dålig idé egentligen? Det är ju astråkigt att fasta!

Tortyr.

Så var det dags. Dags för man att bli kvinna, dags att hitta Pernilla under håret.

För att klargöra en sak jävligt tydligt här; jag tål smärta. Jag är en sådan där dum jäkel som gillar Jackass och att plåga mig själv litegrann. Jag är en sådan där märklig kvinna som lite kan längta till förlossningen bara för att veta hur det känns sedan. Hur ont gör det? Hur mycket tål man?

Kinesisk vattentortyr? Hit me!
Sträckbänken? Hit me!
Tusen nålar? Meh! Kom an!

Jag ger er istället känslan av epileringsmaskinen - redskapet från helvetet.

Jag satt och slog mig själv hårt och rytmiskt i pannan då Johan förde maskinen upp och ner, upp och ner. Benen ryckte och musklerna drog ihop sig. En outhärdlig svettlukt träffade min näsa; trots att jag var nyduschad och insmord så utsöndrades någon slags rädslodoft från min kropp. Där satt jag i trosor; förnedrad, illaluktande och gråtfärdig. Efter ett ben och två sidor bikinilinje fick jag, och förmodligen Johan också, nog. Med prickiga ben på stapplande steg hasade jag mig därifrån.

Okej för blondiner med glesa små fina hårstrån. Okej för kvinnliga små fjun. INTE OKEJ för mig med andra ord! Okej?

Det andra benet sparar jag till ett festligt tillfälle!

Dear God. Can't wait...

Men tack Joanna för julklappen! Jag är jätteglad. Verkligen! Urbra! Tjohoooo!

Oh lord...

Snart 23 timmar har gått sedan sista målet intogs. 23 timmar. Det är INGENTING för fan ju! När kommer lyckoruset och den ändlösa energin man läst om?

Bullen flinar tillbaka.

Ett snällt barn?

Med julklappsfacit i hand så drar jag slutsatsen att jag måste varit ett snällt barn i år. Tomten var god och gav mig många fina klappar med fantastiskt mycket tanke bakom. Bra användbara klappar som kommer vara livet ut och göra mig till en bättre människa!

Tempurkudde - Min man har förmodligen tröttnat på klagosången om förlorad skönhetssömn och en gnällig flickvän som inte kan sova. Han gav mig en Tempurkudde och en ask med sömntabletter. När jag inte ser så försöker han dock sno den.

Epileringsmaskin - Syrran och hennes pojkvän tyckte att man ska bli kvinna en gång för alla och vill hjälpa mig till den fantasiska hårlösa tillvaro som mycken och stor smärta kan skapa. Månne jag ta det som en pik? Som den gången jag fick en nästrimmer av en kund?

Rubiks Kub - Du som tror du är så smart och är så stor i orden. Detta ska nog allt få ner dig på jorden. Syrran visste inte vad hon gjorde när hon köpte kuben. Hon skapade ett monster.

Stelton thékanna - Han är bra den där sambon! Som fattar att jag blir en lyckligare människa med vackra designade prylar runt omkring mig. Förmodligen antar han att han kan få koka thé i den han med. Kanske låter jag honom hållas.

Lergryta - Bye bye halvseg kyckling, hello Nigella! Mamma ska allt bli bjuden på finfina middagar när de kommer mot Boråsiska trakterna.

Silverhalsband - Svärisarna hade fixat ett hemtillverkat silverhalsband specialmade just for me. Unika grejer är min grej!

Dessutom fick jag så mycket mer fint, julklappskassen var fylld med vackra saker som jag kommer få användning av. Tumvantar, böcker, festfin top, nya Madonnaboken, krämer, choklad (fuck!!!) och annat fint som jag förmodligen glömt bort litegranna men som jag kommer hitta när allt är uppackat.

Tack tomten, sambon, Syss, Mamma, Pappa och allesammans som tycker att jag är värd allt det vackra, och som vill hjälpa mig på traven att bli ännu vackrare!

Bullen och jag.

Så kom det sig att jag satte mig vid frukostbordet i Stockholm, drog ner tröjan över trosorna och log mot min man. Han flinade åt mig och blinkade försiktigt. Föga visste jag, och säkert han också vad följande kommentar skulle ha för följder: Jajamänsan, där sitter den. En liten bulle. Den är söt! Den fanns inte där när du började din resa.

Han fortsatte le åt mig och jag tittade förskräckt ner på magen. Magen som jag lärt mig är platt numera hade faktiskt en välkänd liten utbuktning. Oh My God. Det får inte vara sant! Såklart, det var därför mina jeans blivit svårare att knäppa sedan jul! Hello, IQ badboll - välkommen till världen mother fucker.

Skit skit skit. Syrrans Mozartkulor hade alltså en negativ effekt!

Det dekadenta jullevernet fortsatte dock Stockholmsresan ut med goda middagar och mysiga kvällar, Bullen fortsatte sitt eget liv och börjar nog trivas där nere för sig själv. Utsatt, uttittad och hatad sitter den där och jäser nöjt.

Här krävs ordentliga tag! Bullens och mitt förhållande har varat för länge och nu är fasteperioden ett faktum. Måndag tisdag gäller thé, kaffe och kanske en soppa om det tryter. Rensa ut lite gifter, rensa bort lite skit och göra slut med Bullen.

FYND!

Vi trängdes med alla övriga hjärndöda stockholmare i mellandagsrean. Gav upp inne på Urban Outfitters och la ifrån oss högen med klädesplagg när vi såg den trettio meter långa kön och gick vidare för lite öl och stänkare. Nöjt dinglade mina påsar fyllda med finfina grejer till schyssta priser - lycka kan köpas till rabatterade priser! Fornarina-expediten är värd all kredd för sitt långa tålamod och för att hon hittade de fina jeansen som tydligen satt som en smäck. Lite strass på röven har väl aldrig någon haft ont av?



Johan ville visa världen vad han tycker och köpte mig en Söt-mössa! Själv var jag livrädd för att någon skulle tro att jag köpt den till mig själv.



En fantastisk stickad klänning från Topshop med stor rosett över axelpartiet! Fyndad till halva priset special just for me! Nasty-blicken beror på en öl för mycket.

Kvällen slutade inte i däckat framstupa sidoläge framför Körslaget. När jag snudd på var vansinnig över att Timo röstats ut tog jag en öl till och så gick vi vidare ut på stan. Efter massiv krogrunda med sex krogar avklarade, idiotiska ännu mer hjärndöda Stockholmare på diverse dansgolv och hysterisk Fröken Björn som ville shotta in kärleken så vandrade vi hemåt. Idag har varit en sliten bakfull men mycket lycklig dag.

Det är en högtid att vara kär.


X-cellent X-mas.

Julen var fantastisk. Julen var underbar. God mat, förträffligt sällskap, utklassning i Geni och så bröllop på det!

När vi vaknade på julaftonsmorgonen så var landskapet täckt av snö. Snö snö snö så långt ögat kunde nå, och mer kom det. Det strilade långsamt snöflingor ner och täckte än mer av Småland. Och visst är det läckert; vuxna resonabla människor som vet att julen betyder så mycket mer än tomte och Jesus beter sig som småbarn när vi får uppleva en vit jul.

Det knarrade under fossingarna när jag i mammas röda kappa hämtade lillsyss med Mathias. Julmust och cheddarmacka i Joannas kök med snön utanför fönstret med stjärnan lovade mig en fantastisk julledighet tillsammans med familjen. Jag var där utan kärlekspartner tillsammans med två par, men var inte femte hjulet; jag var en del av den stora kärlek vi hyser till varandra.


Siciliana!

Likt en siciliansk gudfader (mor?) så vurmar jag för mina nära och kära. Jag skulle gå igenom eld och vatten för dem, kanske till döden.

Likt en björnhona älskar och skyddar jag dem med min håriga, varma kropp. Jag ger dem värme, omtanke och skydd och skulle slåss tills blodet sprutade för att hålla dem vid liv.

Jag älskar min familj. De är världens bästa människor och vänner.

Behöver inte säga mer än så. God Jul go' vänner!


Så nära man kan komma ett musklick.

Så sitter jag där och finner min muspekare glida över bilden. Jag ser pilen förvandlas till en liten hand och jag är så nära så nära så nära att klicka till med tummen på min specialmus.

Tankegångarna flyger i utrarapid i huvudet; Åh så fina, jag skulle ju sannerligen må bra av lite extra ögonskugga. Åh, det vore ju toppen, Gud vilket bra erbjudande.

Precis innan jag hinner klicka till så slår det mig; Jag äger fantastiskt mycket smink, ögonskuggor, läppglans och mascaror. Inte en endaste normal person behöver 5 st märkesmascaror i necessären. Tach och hej Pernilla, ge fan i att klicka hem mer skit som du glömmer att avbeställa efter 4 nummer.

Prenumerera

Och där och då, precis i det ögonblicket så kände jag mig mycket ansvarstagande.

Dr Pill har ordet.

Varför är det så lätt att vara kloka när det gäller andra? Varför tenderar vi att agera totalt mot våra egna regler och normer när det kommer till känslolivet? Varför kan vi ge andra råd som vi vet att vi inte skulle komma på tanken att ge oss själva? Varför är det så klart vad som är rätt gentemot någon annan, när det inför sig själv är så svårt?

Ack tankar, ack känslor.

Pill säger:

Passa dig för att romantisera i efterhand, det är så lätt hänt.


Pill säger:

Att bli ihop av fel anledning, vem säger vilken anledning som är rätt och fel? Bli ihop för att man är ensam eller för att man är kär, det är en stor skillnad, men jag tror inte att det ena måste utesluta det andra.


Pill säger:

Att slänga sig i allas famn för att man är ensam - fel absolut. Men om man tror att man är kär, eller tror inte man är kär, men känner något, kan det vara fel då?


Pill säger:

Ytan spelar inte någon roll i det stora hela, kan man ha gemensamma intressen - kanon, men det är inte någon garanti, och det som måste vara viktigare är väl grundvärderingarna.


Pill säger:

Ja, det kanske går åt skogen nästa vecka, och då är inte det så jobbigt, eller så händer det till sommaren, och då är det jobbigt, eller så växer ni ifrån varandra om tre år. Det kan ingen veta.


Pill säger:

Tänk inte. Känn.


Pill säger:

Men det är ju alltid värt det! Det är ju du som sagt till mig!

Du har ett ansvar att ta hand om dig själv och din lycka, NU. Inte vad som eventuellt händer SEN.


Hantelhantering

Igår var jag på gymmet och bättrade på klänningspaniken. Getingmidjan på blåsan är smal som ett nålsöga och för att kunna klämma i sig åtminstone ett par ägghalvor så behövdes ett par timmar med svett. Sprang i uppförsbacke i 40 min men kände att jag hade energi över. Här ska fettet brinna!

Släntrade in till avdelningen för fria vikter och studsade lite på yogabollen, bestämmer mig strax därpå att fixa till bicepsen och nacken. En kille står framför mig och väljer noggrant mellan vikterna på ställningen. Han bestämmer sig för 5 kg's och ställer sig framför spegeln. Attans, det var ju den vikten jag hade valt... Vad göra?

4 kg finns kvar, 6 kg finns kvar.

Jag spänner blicken i killen vid spegeln och lyfter 6 kg's-hantlarna. Efter första omgången bränner det ordentligt i axlarna men jag kniper ihop munnen och nynnar med till musiken. Fortsätter med repetition efter repetition. Sitter på yogabollen och gör ordentliga knipövningar för att inte eventuellt kissa på mig. Killen står jämte och stirrar blint på sig själv i spegelbilden.

Jobbigt? Nej nej, här står jag med mina 6'or som är en walk in the park. Svettas du, machoman, men jag är hårdare än stål. Typ Superkvinnan. Jag skulle kunna jonglera med dina flamsiga 5'or.

Måndagen stavas träningsvärk och min vita damblus spänner över axelpartiet. Barnslig? Jag!?!

Fire!

Ingenting berör mig så mycket som människor som brinner. Människor som är så engagerade att det lyser ur ögonen, att deras andhämtning hörs i varje uttalat ord.

Jag älskar Bengt Frithiofson och hans eldiga vinutlägg. Kan sitta och titta och lyssna på honom i timmar. Likaså Kay Pollack, men det är måhända en annan historia, då han har oändligt mycket bra att säga som tilltalar mig personligen.

På Kanal 9 ikväll visade de ett brittiskt program om arkeologer som gräver efter fynd från järnåldern. Man sitter där med blicken slött fäst vid skärmen och lutar sig tillbaka. Men så kommer det en sådan där härlig nörd. En fantastisk man i hatt, skägg, långt hår och hela konkarongen och han blåser mig till liv. Hans sätt att berätta om de fantastiska fyrkanterna som möjligen är gravar, de små föremålen som kanske är mynt - det får mig att le och ryckas med.

Brinn! Sätt eld på vad som helst, så lyssnar alla!

Ge mig RÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖDA!

Sprungit halvt ihjäl mig nere på stan efter Röööööööööööööda strumpebrallor. Det blir röda med många ö:n för jävlar vad slut de är överallt. ÖVERALLT. H&M, Lindex, Åhléns, Indiska, KappAhl, Vero Moda, Jolina, Lycka, till och med Cassels sprang jag till slut ner på. Och först nu, först nu kommer jag på att Gina Trajkot kanske hade haft! Fan.

Varför kunde jag inte få en idé om strumpebrallor som inte resten av stan också fått?


Overload

Nu är det för mycket att tänka på! Runt runt runt runt går tankarna. Måste nog defragmentera i helgen så att allt hamnar i rätt mappar, sorteras och tas bort.


Get the feeling!

Ibland måste man lyssna för att komma åt. För att känna. För att bli glad, för att bli ledsen eller för att bli arg och få energi och kunna dansa.

Dessa är mina trick som gör det för mig.

Och aktieportföljen går ju också bra...

Totalt Innehav
   Ansk. värde  Marknadsvärde Förändr.(+/-) Förändr.(%)  
Totalt Innehav (SEK)   5 051,00  3 813,00 -1 238,00 -24,51%

Family living.

Lillsussan sover.

Mannen sitter och sjunger suspekta svenska sånger med hörlurarna  vid datorn och spotifien i vardagsrummet. TV:n står på i bakgrunden och susar obestämt. Jag hör hummanden och lösryckta ord med tveksam taktkänsla.

Jag sitter i köket med ett glas vin, laptopen på bordet och adventsjusen brinnande. Jag letar efter ord som bäst beskriver en sinneskänsla, den som är nu, men kommer inte på några adjektiv som känns bra.

En trea. Tre personer. Tre rum. Och kök! Haha. Jag sitter och småler. Vi är ju för söta ihop. Det är kärlek det.

Mitt i smeten?

Visst kan man känna att man är mitt i smeten, man är mitt inne i en folkmassa eller storstad och känner sig omgiven av myller. Men man kan tydligen vara mitt i smeten på andra vis än så. Jag ringde min mamma som är nyss hemkommen till Sverige, för att prata av mig om dagen och livet i övrigt. Jag får ett stressat hallå? i örat och en snabb fråga om hon kan ringa upp.

För hon står mitt inne i kavringen.

That's a new one.



Dagens ordspråk

Den enes bröd den andres död.

Eller tvärtom.

Den enes död den andres bröd.

Man är sig själv närmast och fastän jag tycker att det är fasansfullt trist, sorgligt och överjävligt så har jag sällan varit i bättre läge själv.


Vi i femman

Om man inte är nerlusad med jobb en dag som denna innan jul så kan man vackert ägna några minuter åt Vi i femman-quiz. Utmana kompisar, kändisar eller femteklassare - your choice.

Jag slog Janne Josefsson, Kitty Jutbring och en hel drös andra.

Ich bin king!

Livsstilsråd vs en skål med gröt?

Helen skrev till Tomten och fick härliga livsstilsråd och kanske får hon något annat än vad hon önskar sig. Jag fick en önskan tillbaka om lite mat för att gubbjäveln inte hinner äta innan han kommer. Renarnas ryggar? Who gives a shit? De amerikanska ungarna får säkert allt de önskar!

Har inte jag varit tillräckligt snäll i år? Heller?

Hej Pernilla


Vad roligt att få ett meddelande från dig, det är ju fördelen med Internet att det går så snabbt att få kontakt med varandra i stället för vanlig snigelpost som tar flera dagar. Jag har sett fram emot att få ett meddelande från dig och blev så glad när jag såg nu att du skickat ett.


Men tänk Pernilla att du har blivit hela 28 år. Tiden går alldeles för fort och jag tycker det är så roligt att se från år till år hur du växer och utvecklas och lär dig nya saker. Jag är så glad att du ville skriva till mig, för säkert har några av dina vänner sagt lite konstiga saker om mig, att jag inte finns till exempel. Så klart att jag finns, jag skriver ju nu eller hur?! Jag tror att de säger så bara för att de är avundsjuka för att de inte får ett så här fint mail från mig. Skriv ut det här och häng upp det på väggen hemma så får de bli gröna av avund. Fast de kan ju alltid skriva till mig de också så kan de också få ett mail från mig. Hälsa dem det och ge dem min mailadress så ska du se att de ändrar åsikt. (mailatomten.se)


Nu ska jag kolla vad du önskar dig. Du önskar dig helst Lugn & Ro, sedan en Ansiktsbehandling och en Odd Molly-klänning ser jag. Jag ska se vad jag får plats med i släden eftersom det är många barn som ska ha julklappar och renarna inte får dra hur tung släde som helst. Deras ryggar klarar inte av det. Jag funderar på att hitta fler renar till nästa år för att kunna få med mig mer klappar. Hoppas du inte blir besviken om du inte får allt du bad om.


Nu är det bara 6 dagar kvar tills julafton, och då kommer jag förbi dig och din familj i Borås. Vill du vara så snäll och ställa ut ett  fat med gröt till mig kanske? Jag brukar bli så hungrig lagom vid den tidpunkten jag kommer till er och jag hinner ju inte stanna på någon restaurang och äta, så om du kommer ihåg det skulle jag bli glad.


Nu kära Pernilla måste jag fortsätta jobba. Jag har många önskelistor att gå igenom och många julklappar att göra ännu, så nu får jag lov att avsluta för i år.


Ta hand om dig nu så ses vi på julaftons kväll.


Många varma hälsningar


/Jultomten


Splash!

Har haft en högst irriterande klump på hakan som begåvat mig med mycket smärta de senaste dagarna. En finne. Eftersom jag hör till dem som pillar, pillar och pillar så är det inte bara en liten klump längre, utan en röd lysande sak med stoppljus-effekt. Jag har försökt rå på den, men inget har hänt. Vatten vatten vatten och ännu mer stoppljus och smärta.

Men så idag. Under all concealer och foundation kände jag att något stort var på väg att hända. Necessären klämdes fast under armen och jag stegade iväg mot toaletten. Nu händer det! JAAAAAAAAAAAAA! Spash splash fillibombombom. Jag pustade ut som att jag nyss blivit nominerad till en Grammis och fann mig ståendes framför spegeln med ett lättat leende över hela ansiktet. Lite sprutorgasmkänsla över det hela.

Tillfredsställelse.

Allt får man sköta själv!

Jaha. Eftersom jag var bombsäker på vad jag skulle få i julklapp av en viss person och blev fett besviken så tar jag tag i det själv.

Själv är bäste dräng! Så för att fira julledigheten går jag på måndag efter jobbet och lägger mig i en varm stol och blir omhändertagen. Där blir jag avslappnad, vacker och len. För det är jag värd, som värsta Lóreal-reklamen.

Ansiktsbehandling 60 min.................................................................................................
Vill du slappna av och få en ren och fräsch hud så är detta behandlingen för dig. Du får en aktiv behandling som anpassas helt efter din huds behov. Rengöring, peeling, brynplock, serum, massage, portömning, mask och lätt make up ingår.

Tips

Jag läser en hel bunt med bloggar dagligen, de flesta på arbetstid (ja, jag är en mycket ond människa) men har alltid ett musklick redo för att återgå till inkorgen.

Mymlan är en sådan blogg som jag läser (precis som resten av Sverige antar jag) och jag fullkomligen älskar hennes Spotify-listor. En av hennes senaste är en duettlista. Jag lovar, det är fantastiskt. Lagom melankoliskt för att ha på i bakgrunden, lagom dova toner för att kunna höja till max när det blir extra great.

Det var inte meningen

Om allt har en mening, allt ett högre syfte - vad är då meningen med misslyckanden, försök och strävanden?

Om ett misslyckande följs av en tanke att det ändå inte var meningen, är inte det lika med att ge upp? Att inte försöka igen för det var ändå inte tänkt för mig, är lika mycket att ge efter för omvärlden som att öppna skeppets portar för pirater att ta vad de vill ha. 

Visst är det en vacker tanke, att allt har ett högre syfte; att allt som händer har en mening, men det får ha sina gränser. Det är absolut bra och framför allt en ynnest att kunna se tillbaka om ett par år och tänka jahaja, jo just det, den händelsen fick mig att göra si, och det fick mig att göra så. Fastän allt kanske gick i nattsvart just då så fick det mig på ett annat spår -  och se vart jag hamnade då. Ryggsäcken fylls på längs livets väg ,och alla betraktelser, alla misslyckanden och alla nycker får oss in på nya spår om vi väljer att ha sinnena på ON-läge.

Kanske till och med det handlar om överlevnad, att se alla sina handlingar som meningsfulla och betydelsefulla. Men kanske vi framförallt måste ta ansvar för det som händer nu, och faktiskt också försöka göra skillnad och inte bara nicka och följa med i det spår som var för oss förutbestämt. Ingen sätter min agenda förutom jag själv. Om någon annan vill annat just nu, jaja, må så vara. Men då får jag väl gilla läget och försöka igen. Försöka igen tills huvudet blöder av alla spring in i väggen.

Pissdag

Det här är inte bra. Det här är fan inte bra någonstans.

It's the end of an era. It's the end of the party.

Ingenting blir någonsin sig likt.

Alla motgångar ska ses som en prövning, kanske som en gåva. Jeppserru, så är det enligt Robin Sharma. Och han har ju alltid rätt? I ordet omöjlighet finns ordet möjlighet. Jag kanske ska ta jobb som nästa stora bullshittare.

We are the world

I morse kom jag till kontoret med mascaran under ögonen i strimmor. Jag satt i min bil och lyssnade på Musikhjälpen och fick ännu ett musikaliskt slag i ansiktet. När Tina klämde i ända från tårna så brast jag i hejdlös snyft.

We are the world med USA for Africa är ett kulturarv att njuta till.

It's spinning round and round!

Kroppen säger ifrån - SOV NU!

Nacken stretar emot, jag fryser, har en svullen lymfkörtel och nu börjar magen strejka också. Jag orkar inte!

Fattar inte, ska man inte bara behöva ha mensvärk, eller övriga krampattacker en gång i månaden? Inte en gång i jävla veckan ijallefall! Jag får psykbryt på det här snart. Konstiga (sluta läs nu för 17 om ni är känsliga) slemmiga saker kommer ut utan anledning och jag har så ont i magen att jag ligger dubbelvikt över skrivbordet.

Jag måste få sova en hel natt snart. Jag måste få somna lätt och smidigt snart igen. Snart tre veckor har gått av dålig sömn med tusen tankar som snurrar, tusen märkliga drömmar som väcker mig och tusen morgnar där nattens avtryck sitter som ett frimärke på kinden.

Om någon missat något så är jag erbarmerligt trött och gnällig just nu.




En del människor klarar av ett helt liv med dåliga sovvanor, jag pallar inte tre veckor. Jag är svag på denna punkt, mycket svag.

White X-mas

Om inte snön faller utanför fönstret, så kan den väl åtminstone få falla i bloggen.

Sillidill.

Efter att ha fått för mycket Kir för många gånger under gymnasietiden så kan jag inte längre njuta svartavinbärssmak i någon form. Inte i vin, inte i gele, inte i jävla Läkerol. Kir gjorde gymnasietiden mycket rolig, men ack vilka följder...

Jag undra nu i mitt stilla sinne om sill har blivit mina nya svarta vinbär. Efter torsdagsnattens bestyr så kan jag inte ens gå förbi sillen på salladsbuffén utan att få kväljningar. Fuck! Hey, jag älskar sill! Ska nu detta vara försört bara för att de stackars sillbitarna dansade tango i halsen en natt?


And here she goes again!

Jag har sagt det förr, men det tål att sägas igen; Fröken von Sydow får till det i sina krönikor!

Hennes blogg blir alltmer svårsmält med dyra designermärken, namedropping på coola kändisar och fräcka biopremiärer ingen dödlig har en chans på, men tjejen kan faktiskt fortfarande tänka och skriva därefter.

Jag fattar precis och håller med om vartenda ord hon skriver i krönikan i Expressen. Tack Ebba. Jag hade bara behövt de där sympatierna ett par år tidigare, när jag själv fortfarande dumpade julen.


Talking to me?



Nonchalant lutar hon sig mot chefens axel och hon undrar i sitt stilla sinne om någon någonsin genomskådat henne. Är hon alltid så fräck? Ingen vet, och framtiden lär utvisa om detta mysterium förblir olöst.


Good LORD!

En vimmelfotograf smyger omkring i lokalen. Jag låtsas skita fullkomligt i honom. Försöker ändå hålla pejl på hans varanden och närmanden så man inte överraskas totalt. Fotografen gillar min vän Robert. Han gillar honom så mycket att han smyger runt och paparazzi-fotar. Jag är spiknykter och följer inte alls min devis "Jag dansar aldrig nykter" och försöker hamna bakom, försvinna undan så inte min taktlösa odruckna kropp fastnar i något slags mambo-jambo-moment. Dock. Hände. Detta.

En Stayin' Alive?



Och Helen! Tro fan inte att du klarade dig! Dock lyckades du förstås vara docksöt som vanligt.


Poetry slam

Jag skulle kunna springa för evigt, min älskade             
Och allt jag skulle begrunda är spegeln   
Empati och sympati är systrar       
De är lösdrivare, som vi     
Bortglömda dagar är tunga händer på mitt bröst           
Vi kan köra tills gryningen och sen kan jag vila

Jag kommer vara där bara för att göra dig glad              
Jag kommer vara där för att se solen        
Jag kommer vara där för att hålla dig glad                                 
Jag kommer vara där när morgonen kommer

Rör dessa dagar och jag dödar dig            
Vissa besjungna ord är lika allvarliga som sanna           
Har gett upp till den flytande tonen                    
Hon bar alla sina bördor till jämmer        
Återhämtande dagar är tunga händer på mitt bröst
Vi kan gå tills gryningen och sen vilar vi

Jag kommer vara där bara för att göra dig glad              
Jag kommer vara där för att se solen        
Jag kommer vara där för att hålla dig glad                                 
Jag kommer vara där när morgonen kommer

Du ligger där som den tusende spegel        
Reflekterar bara skuggor    
Himmelen är blå, det måste vara tårar                     
Bankandet  utanför mitt fönster

(Fritt översatt av mig. Kan ni härröra texten?)


Monday Morning Music

Och här kommer min eminenta låtlista till just de morgnarna, de jobbigaste, de tröttaste, de som är början på något nytt. En fantastisk möjlighetsmorgon?

Det är mycket regn, jobb, mörker och en och annan discodänga. Enjoy!

Mera saffran till folket!

Eftersom jag utlovat en saffranssöndag så blev dagens skörd således sådan.

Och eftersom jag måste uppdatera denna hemma- och inredningsblogg (Helen????) med härliga hemma-hos-stage-bilder mycket och ofta, så kommer här bilder på härligheten!



Mitt fantastiska ego-förkläde med guldbokstäver. Denna kladd är mandelmassa, rivet apelsinskal, socker och schmöööööööör. Och jag är very Nigella som bakar med långa naglar och smycken - don't you just love me?



Tadaaaaaaaaaa!

I say it again; don't you just loooooooove me?

Och ja mamma, jag har frusit in och tar med till jul. Nema Problema, Pillan fixar.

The crib



Stearinljus och Marilyn - trivsel för mig!

Mimade precis i helfigursspegeln till Tears for Fears Seeds of Love i mina benvärmare med moppen i högsta hugg. Jag har fanimig städat! Fint är det, och nu är det helg!

Vin?

Lugn

Tänkte jag skulle städa lite. Ska nog göra det med. Kan vara gött.

Tänkte jag skulle laga lite mat. Kanske baka lite. Kanske gör jag det. Sen.

Tänkte jag skulle ut och gå i den krispiga luften med snön knakandes under skorna. Det känns avlägset just nu.

Tänkte jag skulle kolla min SATC-dvd extended i coolt ormskinnsomslag. Gör nog det. Sen.

I detta nu mår jag så bra i soffan, helt allena. Med Spotifien spelandes 80-talsmusik. Jag bara är och låter mig vara det. Jag mår bra när jag är själv, när jag är ensam, och bara får vara tyst. Det är något alla människor måste få vara då och då. Uppskattar man sitt eget sällskap är chansen större att andra gör precis samma sak.

Den osminkade sanningen

Jag är en vuxen människa. Jag tar ansvar för mitt eget liv där jag väljer lycka. Jag står för mina handlingar och tar konsekvenserna av dem. Jag väljer själv hur jag mår. Jag äger min agenda och min tid. Mitt liv ligger i mina händer. Mår jag bra kan jag få andra att må bra.

Dagens tema är osminkad filosofisk lördag.


Nytt mod!

Jajamänsan! Nu är det bara att skärpa sig, sova ett par timmar och sen på't igen. Konsert är konsert är konsert är alltid trevligt. Dessutom med spännande artist! Ska bli oerhört intressant att se Kleerup spela live. Hur gör han? Ritsch ratsch på lite skivor och producerade pling?


Slagna hjältar

Två runda bord. Sju hålögda människor. Rynkorna är lite djupare än vanligt, humorn lite lägre och samtliga är inne på en mugg för mycket kaffe. Det fnissas, gäspas och höjs lite lojt på något ögonbryn. Telefonen ringer och ingen är sugen på att svara och blickar söker andras i desperation efter annan frivillig.

Det är eftermiddagsfika dagen efter julfesten.

Kvinnan som inte finns.



Älskar sådana här bilder! Kan glo ihjäl mig.


Håll mitt hår...

Gårdagskvällen var enormt lyckad. Jag har världens härligaste kollegor och en fantastisk man som alla älskar. Jag är stolt över dem allihop och strödde kärlek runt mig.

När sängen väntade så snurrade dock taket och jag fick istället för att sova, spendera större delen av natten i fosterställning vid toakanten. Mellan varven gick jag in och skedade med min sovande man och försökte desperat väcka honom. Allt jag ville ha var tycka-synd-sympatier och någon som strök mig över ryggen och sa att allt skulle ordna sig. Att jag var vacker och att jag inte alls luktade kräk, utan smultronkyss.

Ack vad jag bedrog mig.

Jag luktade förmodligen allt annat än smultronkyss, men idag sitter jag tappert på kontoret och är glad över att mycket lämnade min lekamen under natten.

Dagens hittills bästa stund är halv sex i sängen, med fnitter, kall avslagen julmust och med honom bredvid mig.

Frågan är om jag kanske ska köra under kvällens bravader? Köra, äta chips och hålla mig lite dov.

Hallelujah!!!

I am Spotified!

Thankyou LORD! Och Helen, för inbjudan, änte-ligen!

Kloka ord?

Veckorevyn har en puff där man får se bilder före och efter retuschering. Bra bilder med ett slående resultat och skillnad. Har man själv photoshoppat en bild på sig själv vet man att det går till såhär och att man kan bli en riktig puma med några enkla musklick, men en del blir förvånade och totalt överraskade. Man får tycka till och kommentera angående retuscheringen, en del går bananas och andra blir förbannade.

Före och efter Photoshop.

En av de härligare kommentarerna är följande:

Marcel /  23:19 / 10 december 2008

Så här många hycklare på samma plats gör mig svimfärdig. Hur fan kan ni sitta och klaga på de här Idealet, när ni sitter och läser Fucking jävla Vecko-Revyn? Om de finns nån tidning i Sverige som ger kvinnor ätstörningar och konstiga mål att gå ner i vikt så är de Vecko-Revyn med deras ständiga jävla "Så-går-du-ner-i-vikt" repotage och: "Jag åt bajs i tio veckor" - Läs allt om den nya mirakelkuren som ger dig slankare midja. Visst finns de tjejer som får ätstörningar och liknande för att på nått sätt leva upp till dem här "idealen" ni pratar om. Men som sagt, de mest bidragande orsakerna till de är Vecko-Revyn och fula tjocka migränkärringar som alltid blev valda sist på gympan, dansade minst tryckare i lågstadiet och som nu vill ha vedergällning genom att klaga på "smala" människor som försöker leva upp till ett nyttigt ideal. Hycklare är vad ni är.


Bajs? Äter folk bajs? Och fula, tjocka migränkärringar som valdes sist på gympan? En fantastisk liknelse!


Åh. Ta mig tillbaka till Santa Theresa!

En frukost som varade halva dagen, massa färsk frukt, blaskigt kaffe, avocado, bönröra och trevliga människor. Hajhistorier, wipe-outs och planer om vilken bräda man ska välja till dagens vågor.

Längs den långa dammiga vägen som ledde till Ranch Papa Pochote väcktes många drömmar, ambitioner och nya mål sattes. Ute på brädan omvärderades livet i takt med barracudornas hopp över bena. Vad är mitt liv värt? Vilket liv vill jag leva och på vilket sätt? Man tog tankarna med sig till hängmattan och samtalade tills det blivit mörkt. Kärlek, karriär, surf och livskriser avhandlades. Den som säger att surfare är korkade må ha rätt, men vi som brinner för några veckor om året är duktiga på att fånga dagen och också veta varför.

Mitt livs hittills härligaste veckor tillbingades i Costa Rica för knappt ett år sedan.


Tonight's the night!


Det har hänt!

Igår var en stor kväll. Give it up for Pernilla som somnade före sin man!

Jag var en segrare i morse när klockan ringde, totalt utsövd och med en härlig känsla av tillfredsställelse - jag vann!

Öl!

Direkt när jag kom tillbaka från lurren så infann sig ett enormt sug efter öl.

Jag ser en rökig lokal med Jingerbells skrålande, jag ser immiga ölsejdlar, rödmosiga gubbar och fnissiga tanter. Jag ser överfyllda julkassar, mössor på sned och snöiga stövelskaft.

Måhända är det ett osannolikt scenario, men jag tänker bege mig till Bishop ikväll efter tomtens verkstadsbestyr på stan!

On track

Det finns tillfällen då jag är mer Svennebanan än Lotta Engberg. Då jag gottar ner mig i svenskheten, de västsvenska ordvitsarna och älskar att briljera med snabba svar.

Igår låg laptopen som en spinnande katt mellan oss i sängen. Jag skrattade och kluckade nöjt och fnittrade åt Björn Hellbergs underfundiga humor. Johan tittade skeptiskt på mig med förfäran i blicken Tycker du att det där är ROLIGT? Jag log med hela ansiktet, knep ihop ögonen till streck och nickade entusiastiskt!

På Spåret är TV-underhållning när den är som bäst. Och SVT Play är Guds Gåva till oss som ständigt missar varenda jävla tablåtid.

En hög med siden på golvet.

Stor idé att köpa röda underkläder när de ändå bara får vara på i två sekunder åt gången. Där går man och känner sig fin; speglar sig skamligt mycket, spänner magmusklerna och flexar med bröna, för att hastigt se sig besegrad av testosteronet och ser de noga utvalda kläddelarna hamna i en hög på golvet.

Skillnaden mellan svarta spetsar på rött siden mot noppiga Snobben är enorm.

Spotify me!

Jag är så avundsjuk och bitter på alla med Spotify. Försöker flirta till mig koder av alla jag känner, men alla äro upptagna.
Jag vill också!

Satt till och med och löste Mymlans rebus, för att sedan bli nekad totalt.

Det stavas orättvisa, ren och skär orättvisa!

Oh. My. God.

Jag får ett samtal. Vi kan kalla henne H. Det första hon säger är, eller tja, det första hon halvskriker i falsett är Har du sett den?!?

Det hade jag inte. Jag hade snarare närmast förträngt den varma, svettiga augustikvällen i Kinna. Då vi var med och var statister i en musikvideo. Den kvällen min lugg hånades och läppstiftet var mer ljusrosa än marschmallows.

Men gott folk, inte ska ni törsta längre! Jag ger er Damorkeztern! Och för den som inte ids kolla på hela miraklet, spola fram till 3,30 ungefär, så ska ert lystmäte tystas.


Howdy folks!

Tjena partypeople!

Om vi skulle ta oss en svängom kanske?


Bara jag och ångan

Värmen omsluter min ömma lekamen och vattnet rensar mina porer. Jag blir ren och mjuk, blöt är bara förnamnet. En fantastiskt intim stund med mig själv, hud mot hud, bara jag och ångan och vattnet. Jag ligger där och tänker, filurar och finns. Att finnas är en ynnest i sig. Att finna sig i det är en uppenbarelse.

Skummet knastrar skört mot halsen och jag hör hur en bubbla spricker då och då. Det är inte livet i bubblan som tar slut, det bara omdefinieras till någon slags energi som går in i min mun och ner i mina lungor. Jag ligger där tills vattnet blivit kallt och skummet försvunnit. Den oljiga hinnan på min lena och varma kropp säger mig att jag legat för länge. Men att bara finnas i sin egen närvaro, och faktiskt närvara, det är ett tillstånd som närmast kan beskrivas som sensuellt. Naken, blöt och varm och bara sinnet som begränsar.

Ibland kan jag verkligen sakna mitt badkar.


She is a hero

Grattis Helen!

Du kommer att bli den allra bästa soctant eller kurator som någonsin vandrat sin gata fram i långkjol, scarves och hennafärgat hår. Jag är så stolt och glad över att du till slut tog ditt förnuft till fånga och bejakade din fantastiska kapacitet.
Och jag tänker inte ens ta dödssynden i min mun. Den som brukar börja på a och sluta på vundsjuka. För det är ett fult tillstånd och det är en kapacitet jag inte tänker bejaka. Snarare hejda å det bestämdaste. Du är värd all lycka och framgång, min allra finaste och klokaste vän.


En fröjdefull jul my ass

Jag har precis författat 40 st julkort till mina kunder.

"Med hopp om en fröjdefull jul! /Pernilla m. kollegor". Under det klistrade jag fast ett rim

Profilare runt i vårt avlånga land
Har på många klappar lagt sin varsamma hand
Vi hoppas att tomten kommer även till oss
För det är vi värda - förstås!

Nu har jag skrivkramp och är trött.

Sexblogg

Idag i Expressen kan man läsa om människor, framför allt kvinnor som sexbloggar. Som beskriver sitt och andras sexliv in i minsta detalj, som fantiserar, inspirerar och blottar. Mycket pengar och sexleksaker finns att tjäna, det är tydligt. Troligtvis får man stalkers, blottare och annat löst folk på köpet.

Jag vet inte jag.

Något måste få vara heligt i dagens offentliga dagbokssamhälle.

Soffläge all day long!

Thaibuffén igår var supermys, vi satt länge och pratade, åt och åt lite till. Riktig kvalitetslördag med hela lillfamiljen mitt i julrushen. Sådär äckelperfekt som man tänker sig faktiskt.

Thaibuffén blev dock overkill. Magen pallade inte trycket, eller tja, om jag ska vara ärlig. Trycket ökade. Och ökade. Och blev till spänningar som blev till knip som blev till massiv smärta. Lördagkvällen blev till magmassage och idag har det varit rännande på hemlighuset, sängen och slutligtvis soffan.

Tack snälla internetet för Youtube och Tyra Banks. Utan America's Next Top Model hade jag aldrig överlevt!

Victoria's Secret och Cornichons

Gårdagens Ullaredsupplevelse var en udda upplevelse - det må jag säga!

Sällan skådade slag av tjockisar i för små spaghettilinnen, crocs, adidasbyxor, tribaltatueringar och skränande tanter. Folk rev och slet och hade en märklig glans i ögonen. Som om torkan drabbat savannen och horden med gaseller ser en pöl med vatten hundra meter fram. Blicken flackar och paniken kryper på, vem hinner först, tänk om hon jämte dricker upp vattnet före mig? Tar ungjäveln det sista paret strumpor så svär jag att tanten skulle tagit ett bra tag om kalufsen och dragit en piruett inne bland gångarna.

Igår blev jag påkörd på hälsenorna en sisådär 7 gånger, jag pustade ordentligt med efterföljande himlande ögon sisådär 300 gånger och jag var måttligt besviken på utbudet. Jag fyndade dock Victoria's Secret-trosor, nya hörlurar, lite bra klappar och en burk med cornichons.

Visst är jag en överpretentiös jävel, men jag handlar gärna dubbelt så dyra fryspåsar på Maxi fortsättningsvis.

En vän med en båt

En vecka i en sommar med för mycket regn. Med för lite att göra med för mycket energi. Då är det fantastiskt att ha en vän som ringer för att snacka skit. Som i nästa andetag erbjuder sin segelbåt till två landkrabbor som varken vet skillnad på babord, styrbord, töm, tafs, för eller akter.

Vi gjorde inte mycket på Frida. Vi la inte ut, vi visste varken hur man gjorde eller var speciellt sugna. Med tanke på regnet som öste så var vi glada över att kunna gå bryggan fram och tutta på engångsgrillen. Där satt vi; två vuxna människor som firade sin första semester tillsammans. Bägge var nog lite ängsliga för att det skulle bli en "Vi hade i alla fall tur med vädret", och gjorde vårt bästa för att uppskatta allt, även det för kalla saltvattnet. Vi fick gå en halv kilometer och sätta oss bakom en landsatt skorv för att göra tvåan, vi borstade tänderna i pet-vatten och vi drack en del rödvin, gjorde klart Aftonbladets alla korsord och pratade om livets vedermödor. Pratade, lyssnade och lärde känna varandra på riktigt. Det är först när man vågar prova tystnaden tillsammans som man vet.

Efter fyra dagars gung, vind och slentrian bokade vi en sista-minuten till Turkiet och åkte hem till duschkabinen.

Men jag är glad för våra dagar i Bohuslän, mitt i den regniga, lynniga svenska sommaren. Det var då jag på riktigt förstod att jag hade hittat någon att vara tyst med. Och framigenom tittade till och med solen fram.


Inte än. Vänta lite till.

Alla reagerar och agerar olika vid diverse sinnesstämningar. En del vill ha närhet, glada tillrop, stöd, kramar, påhejningar när man är ledsen och knäckt.

Jag sluter mig. Jag förstår att det kan vara jobbigt för min omgivning, mina vänner och min familj, men låt mig bara vara så kommer jag tillbaka. Jag pratar ofta och gärna om det mesta, med de flesta. Är öppen som en bok för många och man kan tyda om jag är glad, sur eller ledsen på en sekund. Fine. Låt så vara.

Jag kan inte hantera en del bitterheter, eller ja, jag hanterar dem på mitt eget lilla vis. Jag går igenom dem i huvudet om och om igen och igen och igen. Tyst. Vill inte kramas, vill inte älta det högt mer än med Johan och kanske någon mer.

Jag vet att jag är bra. Jag vet att jag duger. Jag vet det i huvudet. Men just nu säger känslan tvärtemot. Och jag vet att Ni fantastiska finns där. Men ta mig på orden. Prata inte om det. Inte ännu.

HET

Jag är het idag! Dyngsnygg om ni frågar mina kollegor, och framför allt mig själv.

Efter många fuldagar, dåliga hårdagar, finnar, fettvalkar och dålig karma så slår jag idag på stort. Fancy Friday såklart. Förutom kortkort jeanskjol, extra bling och bruna converse så är jag i övrigt en fantastisk liten skapelse.

Lösningen till mina fuldagars försvinnande stavas en hel natts god sömn, turkos ögonskugga, ny foundation och min keramiska plattång! Träningsvärken ligger även den som en härlig molande påminnelse om att kroppen är på g.

Allt blir bra.

Look is everything.


Perversioner

Idag ska jag bli pervers. Jag ska äcklas, knö, stånka och jag ska slita, knipa och slåss med mina nyinsmorda armbågar. Jag ska iväg på en tur som är lite för lång. Jag ska skynda, svettas och jag ska åtrå.

Jag ska sjunka rätt in i svennebanansträsket, och det handlar inte om missionärsställningen.

Idag ska jag till Ullared!

Struts behaviour

Jag gör som strutsen; sticker huvudet i sanden, pratar inte med någon och gråter i smyg över nederlaget som fortfarande svider.


En nationalskald i familjen?

Jag har världens finaste lillasyster!

Inte är hon bara söt, duktig och världens bästa muffinsbakerska, hon skriver också i mitt tycke prosa i kommentarsfältet.

Tack Joanna. Du vet allt hur en slipsten ska dras!

Postat av: Joanna

Det finns inga misslyckande i din värld storasyster, bara tidiga försök till succé.


Vi kanske ska vänta ett tag till med barn?


Den märkligaste av dagar

Jag skulle vilja skriva så mycket, för så mycket finns att skriva.

Jag skulle vilja ringa och prata med alla, men inget finns att prata om, dock massor att säga. I vissa fall väljer jag tystnaden och stänger in mig och av telefonen.

Jag har huvudvärken Gud glömde, pannan buktar inåt och skallen är tre storlekar för liten. Inget vatten finnes kvar i min kropp och ögonen är ytterst minimala.

Sanningen är att jag blottat min själ, mitt inre och hela mitt känslospektra för en hel bunt med människor idag. Det har inte gått att hejda; sorgen, misslyckandet och orättvisan har speglats i tusentals tårar nedför mina kinder. Jag bet stundtals ihop för att envist och bittert klara av allt som stod på schemat, men även där så kom de igenom - de brännande tårarna, klumpen i halsen och skammen på kinderna.

Mitt liv fortsätter, åren tuffar på men jag står och stampar. Jag vill inte ta orden i min mun, men just nu är jag förbannat rädd för att bli äldre.

När tårarna till slut torkat, Iprentabletten till slut börjat verka så ligger det ett mail och väntar på mig. Ett efterlängtat sådant. När jag svarat på mailet så ringer hemtelefonen och det är till mig. Det här är förmodligen bara början på något mycket märkligt. Jag har en aning om att det är något lurt på gång, eller att det möjligtvis är så att mamma återigen har rätt - att allt har en mening. För just nu. Just nu förstår jag faktiskt ingenting.

Status

I Dagens Industri hittar man en undersökning som visar vad vi anser ha hög respektive låg status i dagens Sverige. Den som sammankopplar golf, segling och dyra inredningsarkitekter med hög status tror fel. Istället prioriteras engagemang i familjen, språkkunskaper samt en sund livsåskådning.

Jag gillar vart vi är på väg! Och testar mig själv i nedan lista:

LÄGST STATUS
1. Ha en minst 15 år yngre man.
2. Förbättra sitt utseende med medicinska hjälpmedel.
3. Äga en äkta pälskappa eller -rock.
4. Ha en minst 15 år yngre fru.
5. Gå i kyrkan varje söndag.
6. Gå i terapi.
7. Bli omskriven/figurera i kändispressen.
8. Känna familjen Wallenberg (Sveriges mest kända och inflytelserika finansfamilj).
9. Känna en ledamot i Svenska Akademien.
10. Vara singel med intensivt kärleksliv.
11. Umgås med chefen utanför jobbet.
12. Vara en god ryttare.
13. Ha en fullbokad almanacka. check!
14. Engagera sig i kyrkans verksamhet.
15. Ha en välbesökt blogg. check?
16. Köpa professionell hjälp för att inreda sitt hem.
17. Vara en duktig golfspelare.
18. Ha gått på privatskola.
19. Vara en duktig seglare.
20. Regelbundet äta på kända lyxrestauranger.


HÖGST STATUS
1. Vara allmänbildad. check!
2. Vara duktig på sitt arbete. check!
3. Ha arbetat ihop en förmögenhet. check? hahaha
4. Vara en engagerad och duktig förälder. check! På styvmorsbasis - absolut!
5. Kunna tala många språk flytande. check!
6. Lägga tid och pengar på att hjälpa behövande människor. check! Pengar iaf.
7. Kunna bestämma över sin egen arbetstid.
8. Ha en klar och tydlig livsåskådning. check!
9. Ha möjlighet att vara ledig en längre, sammanhängande period. check! Räknas 5 veckors semester?
10. Vara underhållande och rolig. check!!!!!!
11. Ha ett långt och stabilt äktenskap.
12. Vara en duktig talare. check!
13. Ha en helt egen stil. check!
14. Ha examen från ett svenskt toppuniversitet. check! Jönköping är väl tiptop?
15. Ha många vänner. check!
16. Verka självsäker och framåt. check!
17. Kunna mycket om politik och samhällsfrågor. check! Well...
18. Äga ett företag.
19. Vara en duktig hemmafixare. check!
20. Leva miljömedvetet. check! Sopsorterar, pantar och kör Diesel. Köper eko-varor då och då.

Jag behöver inga äkta mattor eller en jävla Iphone. Jag är en person med hög status. Så det så!


Stora skämsbloggen

Kära vänner, ärade läsare.

Jag bakade inget saffransbröd. Jag var fett sugen men det bidde inte av!

Istället köpte vi sällskapsspel och bakingredienserna fick stå kvar i hyllan.

Jag sopade mattan med Johan i Geni och skrattade hela vägen till sängen *hånler*. Sånt är livet darlingen, en del har det, andra inte...

RSS 2.0